3 vanliga syskonbråk – 3 lösningar

I de allra flesta familjer är syskonbråk vanligt, mycket vanligare än vad de flesta kan tro. Studier visar att syskon bråkar mellan sex till åtta gånger per timme. Ja, du läste rätt. Det blir alltså en hel del konflikter.

Trots att syskonbråk kan vara tufft är det en naturlig del av att växa upp tillsammans. Det viktigaste är inte att bli av med syskonbråken utan hur man löser konflikterna. I syskonrelationer kan barnen lära sig av varandra och utvecklas både känslomässigt och socialt. Ditt engagemang som förälder behövs för att hjälpa barnen med att hitta lösningar på konflikter för att de på sikt kan kunna lösa dem själva. Vi ger dig tre exempel på vanliga syskonbråk och tre lösningar!

Bråk om leksaker – syskonbråk

”Mina barn, som är nära varandra i ålder, bråkar jämt om leksaker. De envisas med att ha samma saker och kan inte vänta på sin tur och skriker: Min!”

Att barn bråkar om leksaker är vanligt. Barn som är nära varandra i ålder bråkar generellt sett mer eftersom de kan ha liknande intressen. Vid bråk om leksaker kan man tala om instrumentella bråk och sociala bråk. Instrumentella bråk handlar om själva leksaken och att det är samma leksak som barnen vill ha. Sociala bråk däremot handlar ofta om något annat än leksaken. De sociala bråken handlar istället exempelvis om att man vill ha samma sak, oavsett vad det är som barnet leker med.

I bråken om leksaker övar barnen på sådant som är viktigt för den sociala och känslomässiga utvecklingen. Det kan exempelvis handla om att turas om, att hantera frustration och att komma överens. Bråken om leksaker innebär också att barnen övar sig i att dela med sig, ger uttryck för sin integritet, sin vilja och att göra sin röst hörd.

Barn mellan ett och tre år leker ofta parallellt och interagerar inte så mycket med varandra. Med tiden kan man som förälder se att de kommunicerar allt mer i leken, kommenterar och lånar varandras leksaker. I den här åldern kan barn inte fullt ut ta andras perspektiv och leva sig in i andra människors upplevelser.

Som förälder är det bra att vara närvarande i leken och hjälpa barnen att utveckla perspektivtagande. Det kan man göra genom att sätta ord på de olika perspektiven och barnens känslor, visa hur man turas om och kanske förklara att det andra barnet kan få leksaken när syskonet lekt färdigt.

I fyra- till femårsåldern kan man som förälder se att barnen börjar samarbeta allt mer. I den här åldern utvecklar barn allt mer av perspektivtagande och inlevelseförmåga. Lekarna kan ha samma mål och barnen kan tilldela sig själva och varandra olika roller i en låtsaslek. Som förälder behöver man fortsatt finnas till hands för att kunna stödja när det behövs.

Lyssna in vad barnen kan lösa på egen hand och vad de kan behöva hjälp med. Det är vanligt att barn i den här åldern behöver hjälp med att komma överens om lekens spelregler utan att det sker på bekostnad av någon som måste stå tillbaka. När barnen vill ha samma leksak men använda den på olika sätt i den gemensamma leken kan man som förälder föreslå kreativa lösningar där båda idéerna får utrymme eller något helt nytt kan skapas. Du kan också hjälpa barnen att komma med egna förslag.

Rättvisa – syskonbråk

”Det ska vara rättvist hela tiden. Det kan handla om vem som ska ha den längsta moroten, vem som fick mest mjölk eller vem som får vara uppe längst på kvällen. Hur viktigt är det att det är rättvist? Måste de ha lika hela tiden?”

Som vuxna har vi blivit varse att världen inte är rättvis och det märker även barnen snabbt. Frågan om rättvisa har hängt med genom hela mänsklighetens historia och det är viktigt att inte bli sämre behandlad än någon annan. Att hävda sin rätt är en mycket viktig del av utvecklingen och handlar om barnets utveckling av integritet. Men det är inte alltid enkelt i en barnfamilj där behoven ser olika ut hos olika familjemedlemmar.

Vad betyder rättvisa? För barn och vuxna kan det betyda olika saker. För barn kan det handla om att få lika mycket av något. För vuxna kan det handla om att få precis det man behöver för att må bra utifrån sina egna behov och intressen. Diskussionen om rättvisa introducerar därför olika slags begrepp som kretsar kring rättvisa, integritet och allas lika värde. Prata med barnen om detta och fråga hur de ser på rättvisa.

Ibland kan konflikter vara ett sätt för barn att få uppmärksamhet från sin förälder. Ett bra sätt att uppmärksamma varje enskilt barn är att ge utrymme för ”barnstyrd tid”. Barnstyrd tid innebär att barnet, en liten stund, några gånger i veckan, får välja en aktivitet som ni båda uppskattar. Under den här stunden får barnet styra och få din fulla uppmärksamhet. Det blir ett tillfälle för dig som förälder att sätta ord på det barnet gör och på så sätt få barnet att känna sig sedd och bekräftad utifrån den unika individ han eller hon är.

Säga förlåt – syskonbråk

”Mina barn vägrar säga förlåt till varandra. Jag vill att de ska lära sig att ta ansvar för vad de gjort.”

Förlåt är ett ord som rymmer ånger och ansvarstagande. När någon säger förlåt – och menar det – betyder det också att personen kan ta den andres perspektiv och förstår konsekvenserna av sitt handlande. En vanligt förekommande fråga är om man ska tvinga barn att säga förlåt.

Ofta manas barn att säga förlåt för att det ses som ett tecken på att ta ansvar och hantera en konflikt. Men om det inte finns ånger och förståelse för konsekvenser av sitt handlande och en förmåga att kunna ta den andres perspektiv blir ordet ”förlåt” innehållslöst. Risken är också att barn som tvingas säga förlåt lämnar situationen utan att ha lärt sig något. Ordet förlåt sägs då istället av egenintresse snarare än ett intresse av att lösa konflikten och be om ursäkt för ett misstag. syskonbråk, syskonbråk

I själva verket handlar ofta frågan om att föräldern ser ett behov av att barnen utvecklar förmågan till konfliktlösning och empati där barnen blir sams igen. Konfliktlösning och empati bygger på att man förstår den andres perspektiv och kan leva sig in i dennes upplevelser och känslor.

Redan i tvåårsåldern kan barn visa viss förståelse för perspektivtagande och inlevelseförmåga, men barn under fyra år har generellt sett svårt för att kunna ta andras perspektiv. Studier visar dock att barns inlevelseförmåga och förmåga att ta andras perspektiv ökar med engagerade vuxna.

Du som vuxen kan hjälpa till genom att dela ditt perspektiv och att låta barnet få dela sitt perspektiv med dig. Som förälder kan du också hjälpa barnen sätta ord på känslor och upplevelser och att sätta ord på hur du uppmärksammar olika perspektiv. Om barnet själv bemöts med respekt, inlevelse och kärlek gynnas den empatiska utvecklingen. Utvecklingen av empatisk förmåga beror till stor del på hur vuxna synliggör barnets egna och andras känslor och konsekvenser av beteenden. syskonbråk, syskonbråk, syskonbråk

Text: Paulina Gunnardo, beteendevetare
Foto: Izzy Park, Pichara Bann, Ashton Bingham unsplash

Publicerad av Digital Kids&Family